tisdag 23 maj 2017

Förtvivlad

Jag vet inte hur jag ska förklara min stora förtvivlan. Jag har otroligt ont i huvudet igen. Smärtan gör att jag har svårt att tänka klart. Jag vill bara komma bort från min kropp. Den borrar ner sig i mitt huvud och illamåendet stiger. Jag har tagit min medicin men inget verkar hjälpa. Jag känner mig helt instängd. Det här är inte kul. Det känns som om jag sitter fast i något som jag inte kommer ifrån. Jag behöver andrum så jag kan få börja leva igen. Jag vill inte vara fast i migränträsket. Det är så vackert väder ute, jag har så mycket att göra och ändå kan jag inget annat än ligga här i sängen och gå åt. Väldigt många svordomar och förtvivlan från mig.

lördag 20 maj 2017

Frånvarande

Som ni säkert förstår är jag i en svacka. Det jag helst vill göra är att flyta bort, stanna tiden, vara i en bubbla helt själv. Jag anstränger mig när jag träffar människor. Är mig själv på rutin men orkar inte läsa av människor i min närhet. Jag orkar precis vara med i livet men det kostar på. Kraften finns inte där. Det dåliga samvetet drar i väg. Jag vet att man blir glad av tacksamhet, att sinnet blir lugnt av mindfullness, att kroppen behöver motion, att jag behöver äta, allt det är kristallklart. Jag orkar bara inte. Jag behöver bli buren, inlindad i bomull utan att tänka, höra lättsamma ord i mitt öra. Jag behöver läka i min takt utan krav. Jag vill känna att jag duger bra som jag är. En trött, stum varelse som inte dansar. Det här tillståndet kommer gå över men tills dess, ha tålamod.
Kram Sara